-“Om man börjar med att ha en relation med döda saker som en sten och sen går vidare till träd, blommor och olika djur. Då kan man till sist prova med människor.
I ett finkänsligt sökande efter sammanhang och kontinuitet i det som de upplever, på sin resa eller bara vilken dag som helst, hamnar våra hjältar på en färd som inte handlar om destinationen, utan om förändringar och reflektioner på vägen. En roadmoviedans som startar om och om igen.