Ett helaftonsverk för en flygel, en pianist och tre dansare, som tillsammans ger sig i kast med Beethovens magnifika pianomusik.
BiljetterSpelas på
26 jan
19:00
27 jan
19:00
Örjan Andersson och Andersson Dance har skapat verk för och gästspelat på Dansens Hus i över tjugo år. Nu återkommer de till Stora Scen med helaftonsverket Alae. Föreställningen är ett konstnärligt möte mellan Örjan Andersson och den New York-baserade pianisten Per Tengstrand, en av Sveriges mest framgångsrika musiker på de internationella konsertscenerna. Örjan har skapat Alae med Pers Beethoventolkningar som utgångspunkt och föreställningen har sedan vuxit fram genom samtal och diskussioner dem emellan.
–Hans liv med sonaterna och de bilder och minnen dessa frammanar under framföranden runt om i världen har blivit ett arbetsmaterial för mig och dansarna, säger Örjan Andersson. Jag är intresserad av hur vi lyssnar på musik och vad bilden gör med lyssnandet.
Verket Alae hade premiär på Växjö Konserthus i samproduktion med Regionteatern Blekinge Kronoberg i september 2017 och har turnerat runt om i Sverige via Dansnät Sverige.
Per Tengstrand om musiken i föreställningen:
–Spöksonaten är ett unikt svenskt namn för den fantastiska sonaten i d-moll op. 31 nr. 2. I övriga världen heter den “Stormen” efter en historia som må vara sann eller ej: Anton Schindler, Beethovens assistent, frågade kompositören om denna sonat och fick svaret Läs Shakespeares “Stormen” så förstår du den. Sonatens oerhört laddade början sätter lyssnaren på helspänn från början, och den hypnotiska finalen är fylld av rörelse och energi.
–Appassionatan är kanske den mörkaste av alla Beethovens pianoverk. Den fullkomligt skriker av desperation, ibland på gränsen till vansinne. Den känns djupt personlig, och var också Beethovens favoritsonat fram till han skrev Hammarklaversonaten. Än idag både den extremt dynamiska början med sina plötsliga utbrott chockerande, och så även det tumultartade slutet.
–Sonaten op. 110 är den näst sista av Beethovens trettiotvå sonater. Beethovens konst har nu nått högre höjder än någonsin, och den emotionella resan genom sonaten är fylld av religiös symbolik. Efter den kärleksfulla första satsen kommer ett slags absurt scherzo, både humoristiskt och mörkt. Sedan följer ett musikaliskt underverk där satserna går in i varandra utan paus. Först i en smärtsam vacker klagosång som blandas med fugaton som får musiken att återvinna levnadskraften. Sonaten slutar i extatisk triumf.
Om Ludwig van Beethoven
Ludwig van Beethoven föddes 1770 i Bonn: hans farfader var en beundrad kapellmästare i hovet, hans far var en alkoholiserad sångare i samma hov. Beethoven var inte ett underbarn, men fadern försökte ändå marknadsföra lille Ludwig som den ”nya Mozart”. När Beethoven reste till Wien som en självsäker ung man hade han själv höga mål. Det var dock först som pianovirtuos och improvisatör som Beethoven gjorde sig känd. Först senare, framför allt när hans hörsel började svika honom och han drog sig tillbaka från att framträda som pianist, etablerade han sig som Europas främste kompositör, inte minst med pianosonater som till exempel ”Appassionata” och ”Månskensonaten”. Sina sista år hade han i princip ingen hörsel kvar, men fortsatte att komponera. Samtiden förstod inte hans sena verk, och många var av åsikten att hans dövhet gjorde att han inte förstod vad han själv komponerade. Men som vi kan höra i detta program med hans näst sista pianosonat op. 110, innehåller de sista åren den kanske vackraste och mest kreativa musik som Beethoven skrev under sitt liv, som tog slut 1827.
Om koreografen
Örjan Andersson
Örjan driver sitt kompani Andersson Dance sedan mer än tjugo år tillbaka och har under de senaste åren mött en stor och bred publik genom en rad tvärkonstnärliga samarbeten och beställningar. För Andersson Dance skapar Örjan Andersson koreografiska verk, ofta med fokus på kroppens inneboende möjligheter och begränsningar – i allt från större live-musikverk till opera, till textbaserat arbete och till utforskandet av klassisk musik. Han är känd för att blanda scenens olika yrkesutövare, som till exempel skådespelare, operasångare, musiker och dansare, så att de arbetar tillsammans och kommunicerar med ett och samma fysiska språk. Senast Örjan skapade ett verk med klassisk musik som utgångspunkt var det kritikerrosade Andersson Dance och Scottish Ensemble Goldberg Variations – Ternary patterns for insomnia som uruppfördes på Dansens Hus 2015. Andersson Dance har, förutom återkommande nationella turnéer, tidigare gästspelat i Ungern, Storbritannien, Tyskland, Irland, Norge, Finland, Danmark och Korea.
Per tengstrand
Per Tengstrand föddes 1968 i Växjö. Han började spela piano vid 6 års ålder med sin mor som lärare, fram till att han började studera för Hans Pålsson när han var 13 år. Han gick sedan på Musikhögskolan i Malmö och Konservatoriet i Paris, där publiken bröt det trehundra år långa förbudet att applådera vid examenstävlingen efter att han spelat Proko evs andra pianokonsert. Han kammade hem priser i internationella tävlingar i Paris, Bryssel och Geneve, och genom förstapriset i Clevelands Internationella Pianotävling debuterade han på Lincoln Center i New York 1997. Därefter har han spelat i salar som Kennedy Center, Weill Hall i Carnegie Hall, Musikvereins Stora Sal, Gewandhaus i Leipzig, Suntory Hall i Tokyo, varit solist med Detroit Symphony, National Symphony, Japan Philharmonic, Osaka Philharmonic, Residentieorkestern i Haag, Orchestra de la Suisse Romande, Singapore Symphony och Orchestre National de France. Per Tengstrand gav den sista konserten i Guvernörens palats i Hong Kong under brittiskt styre, med Chris Patten och Margaret Thatcher i publiken. Han gjorde 2016 en afton med musik och tal i FN-högkvarteret i New York tillsammans med Jan Eliasson. Per Tengstrand är konstnärlig ledare för serien Music on Park Avenue i New York, samt en festival i Växjö. Han gör också regelbundet kvällar runtom i Sverige som han kallar för Konversationer vid Klaviaturen. Han är mottagare av kungamedaljen Litterus et Artibus.