Ludvig Daae Spiti 21-23 mars 2024

Program

Om Ludvig Daae

Ludvig Daae är koreograf och dansare med bas i Stockholm och Oslo. 2017 koreograferade han Cullberg på Nobelbanketten i Blå Hallen och efter det har han gjort beställningsverk åt KHiO, Kungliga Svenska Balettskolan och Norrdans. För tillfället jobbar han med tre nya projekt: Meningen med livet, en interaktiv husvagnspark, som är ett samarbete med Tove Berglund. Perfect Lover, ett duettsamarbete med danskonstnär Marcus Baldemar som undersöker platonisk kärlek mellan två homosexuella män, sett genom filtret av deras gemensamma träning i postmodern dans. Och hans senaste föreställning, Spiti: The House of Us, som undersöker det att bygga, skapa och flytta hemmet. 

Han har ett långsiktigt samarbete med filmskapare Joanna Nordahl och deras senaste föreställning The Viral Dance turnerade senast med Dansnät Sverige hösten 2020 och Dansnät Norge våren 2023. 

Som dansare har han samarbetat med bland andra Deborah Hay (USA), Mårten Spångberg(SE), Compagnie Thor (BE) och Ingun Bjørnsgaard (NO). Hans egna föreställningar har presenterats i 14 länder på scener som Den Norske Opera og Ballett (NO), Spielart Festival (DE), The Place (UK), Vooruit (BE), Sophiensaele (DE), Dansens Hus (SE), Gessnerallee (CH), Moderna Museet (SE), Biennale de danse de Val du Marne (FR), MDT (SE), Mousonturm (DE) och GUIdance (PT). 

December 2015 firade Ludvig 100 spelade föreställningar i tio länder av sin soloföreställning MM på Sophiensæle i Berlin. MM har valts ut som enda nordiska bidrag till det internationella dansnätverket Aerowaves, hamnat på topp 10-listan över bästa scenkonst i 2014 i Portugal samt gett Ludvig titeln “en av de unga hoppen för europeisk dans” av det tyska dansmagasinet Tanz. I 2014 var solot på Norgeturné med Riksteateret, och på Sverigeturné med Dansnät Sverige. 

LUDVIG OM SITT KONSTNÄRSKAP 

– Jag siktar på att skapa dans som utmanar maskulinitetsnormer och lyfter fram mjukhet som ett alternativ. Där samhället belönar tuffhet, och försöker övertyga mig om att vara ofelbar, opåverkad och ogenomtränglig är detsamma som styrka finner jag styrka i mjukhet. Genom att släppa in känslor i arbetet, lita på och luta sig mot varandra som människor och låta arbetssätt och konstnärligt uttryck glida in i varandra, där processen blir produkten. Detta blir särskilt tydligt i mitt arbete som projektledare. Mjukhet som arbetsmetod och konstnärliga uttryck står i motsats till dagens nyliberala föreställningar om individualism och autonomi, och blir per definition en queer och feministisk synvinkel. 

– Genom att skapa ett sceniskt universum med egna regler, logik och mellanmänskliga relationer låter jag föreställningarna utmana världen utanför teatern i dess struktur, genom att agera som ett alternativ till den värld vi känner till. Ofta med "tänk om" som input (tänk om balett såg ut som disco (Dance To Dance To)), tänk om folkdans skapades i dag (vi kan göra va du vill), och alltid genom drastiska, snabba dramaturgiska skiftningar under föreställningen. Jag jobbar aktivt med att undvika traditionell teaterdramaturgi, hoppa mellan olika uttryck och bryta de regler jag själv byggt upp med syfte att beröva åskådaren deras uppfattning och förståelse för hur föreställningen ska utveckla sig vidare, vilket gör att de bara kan ta in känslan av här och nu."