Nordirländska Oona Doherty kommer tillbaka till Dansens Hus med 12 dansare, framfusig rörelse, spoken word-poesi, politik och eklektisk musik av såväl brittiska indieartisten Jamie xx som Sergei Rachmaninov.

Spelas på

Elverket, Linnégatan 69

Nordirländska Oona Doherty är en snabbt stigande stjärna på den internationella danshimlen. Hon är baserad i Belfast men turnerar internationellt med flera av sina föreställningar. Navy blue är hennes fjärde, och hittills största, verk för hela 12 dansare. Doherty har en koreografisk stil som balanserar på en darrande linje av desperation, politiskt raseri, misströstan – men också hopp. Navy blue är inget undantag.

Omgivna av en mörk natt möter vi 12 dansare – alla med en krypande känsla av förskräckelse, ängslan och destruktivitet i själ och kropp. Navy blue drivs av en framfusig smått uppnosig dans, spoken word-poesi, politiska dogmer och eklektisk musik. Det börjar i ljuset och dramatisk Rachmaninov. Men allt efter som föreställningen fortgår skevar tillvaron, mörkret faller och musiken växlar till brittiska indiemusikern Jamie xx:s pulserande ljudmattor.

Navy blue hade urpremiär på Kampnagel i Hamburg förra sommaren och har sedan dess visats på bland annat Sadler´s Wells i London och Théâtre National de Chaillot i Paris.

Teaser Oona Doherty – Navy Blue

Oona Doherty om "Navy Blue

How can I Develop unison dread on stage? Dance form as a problematic symbol of freedom? Unison as a type of micro communism. individualism as a disease? Using classical dance form and theatre norms as the playing field of a violent act.

A destruction, A death of a form, A re-birth.

We arch up into the Galactic black of deep space. Scattered with shooting stars, with bodies tearing through the night sky a deep acrylic blue.

This is a bow to dance, this is a questioning of what to do next.

Bildgalleri Navy Blue. Klicka på bilderna för att förstora.
Oona Doherty

Oona Doherty

Oona Doherty är en dansare och koreograf baserad i Nordirland. Utbildad vid London School of Contemporary Dance, University of Ulster och LABAN London har hon erhållit både BA-utmärkelser och doktorsexamen i samtida dansstudier.

Oona har stått på scenen sedan 2010 och samarbetat med kompanier så som TRASH (NL) Abbattoir Ferme (BE) och Veronika Riz (IT). Nu skapar hon egna verk som fått stor framgång både nationellt och internationellt.

Dohertys banbrytande koreografi har gett henne flera utmärkelser och prestigefyllda möjligheter både på Irland och utomlands. Hennes soloverk Hope Hunt and the Ascension into Lazarus (2015) vann ”Best Performance” på 2016 års Dublin Tigre Fringe Award och ”Total Theatre Award for Dance på Edinburgh Festival 2017.

Hennes första gruppstycke Hard to Be Soft – A Belfast Prayer röstades av The Guardian fram som bästa dansföreställning 2019.

2019 skapade hon Lady Magma: The Birth of a Cult och 2021 hade hon sitt första samarbete med (La) Horde, kollektiv vid rodret för Ballet Nationale de Marseille (FR). 2021 belönades hon med Silverlejonet på Venedigbiennalen Danza 2021.

An ode to the cruelty and pointlessness of life.

—The Guardian

gritty realism, visceral movement style and fearless attitude to confronting controversial topics

—Frieze